Familjen Jilvero hälsar på!

En dag ringde telefonen. Brorson Andreas överraskade med att fråga, får vi komma och hälsa på ute på ön? Såklart att det gick bra! Vilka är ni som kommer? Jo, jag, Alexis, pappa Jan, mamma Christina, broder Henrik med sin Linn och liten son Vide dvs 6 vuxna och en tvååring. Det gick ju jättebra, finns gott om plats.

Nästa dag ringde telefonen igen. Jo, kära syster Anna med sin Fredrik, Valter 8 år och lilla baby Liv kommer gärna med också! Fantastiskt, alla får plats, så mysigt att kunna härbärgera så många människor! Men nu blev det fullt i huset och runt matbordet, trevligt! Och vilken trevlig helg vi haft!

Så mysigt att ni är här, Jan och Christina med hela stora familjen. Ja, några saknas förstås, Magnus och Sofia med alla fyra barnen. Det får blir en annan gång!

Mys på altanen, frågetävling pågår

Anna med 3 månader gamla Liv, bedårande snällt litet barn som skrattar mest hela tiden

Linn med Vide, 2 år, en glad filur även han. Han har favorithatten på.

Vi går i skogen och springer på de stora fina körsbärsträden nere vid Kuggedal. Mums, så goda körsbär!

Vi kastar boll, alla får vara med!

Ostanvinden ligger på och vi drabbas av algblomning hos oss i Heslevik. Solen strålar från en klarblå himmel - var kan vi bada? Jo, lösningen blir, vi tar en promenad bort till fina badstället ute vid Djupviken. Höga klippor, djupt vatten, inga alger i sikte, underbart!

Här badar vi, eller, måste jag bekänna, nästan alla! Inte badkrukorna Lindholm och några till!

Jätteplask, härliga bad om än kalla!

Vad gör vi mera? Jo, vi äter och vi äter strålande gott! Matmamma Christina har med familjens hjälp organiserat hela lördagsmenyn - vi var helt överväldigade! Pannkakor och äggröra med bacon, korv och lax till frukost, sen kycklingsallad till lunch och grillat med helt underbar potatissallad till middag. Packningen var stor och matlådan var synnerligen väl tilltagen, så gott allting var!

Frukostdags, pannkakor och äggröra, det kräver ett färkläde!

Mys i köket, Vide är mycket förtjust i sin farmor.

Stefan är mycket nöjd med denna, det bästa av frukostar. Så mycket godsaker!

Hela gänget vid matbordet, vi får plats, härligt!

Vi spelar lite spel, kastar frisbee, vi umgås, vi inviger en ny plaskpool, Stefan får håret klippt och det behövdes verkligen. Sista klippningen gjordes för så där tre månader sen i Sydafrika!

Vi försöker fiska, både meta och lägga ut nät. Inte ett napp! Till Andreas, Henriks och Valters stora sorg. Vart tar fiskarna vägen! Vi har ju massor med fiskmåsar och gott om häger här. Dom lever ju på fisk. Inte kan dom väl äta upp allihop?

Poolhäng med stol framställd för klippning

Laddad inför uppgiften, frisören i solglasögon och med oranga hushållssaxen i högsta hugg. Kan det bli annat än bra?

Jo, det enda som inte var bra, var ju detta - ingen fisk! Trots vårt nya fina nät, ingen fiskelycka!

Det var ju så här dom hade tänkt sig! Abborre, stor på 1,5 kg, fångad i nät samma morgon som alla kom. En mycket nöjd Stefan visar fångsten!

Men vi hade härliga dagar, underbart väder och mysig samvaro. Så fantastiskt roligt att ni kom och hälsade på. Tack Andreas för initiativet, det gjorde du bra!

Fint gruppfoto men vi missade Alexis och Andreas, som åkt iväg till nästa släktträff med Alexis familj. Sommaren, denna underbara tid när man har tid att träffas och umgås! Tack kära familjen Jilvero för att ni kom!

Fälla träd, fint besök av aboristerna Morgan, Tim och Yaya

Vilket gäng som kom ut till en ö mitt i skärgårn! Det var lugne och trygge Morgan från Oskarshamn. Iklädd kycklinggul tröja kommunicerade han vant läget med trädklättrarna Tim och Yaya. Själv tyckte han att han blivit lite för gammal för att klättra upp i de högsta träden. Morgan höll sig numera mest till att beskära fruktträd. 
Tim kom från Birmingham i England, lätt och vig som en apa. Yaya var från Canada, hade bott i USA och lite varstans. Han var en bullrig sort, som visste hur allt skulle skötas.

Tim, Yaya och Morgan tar en fika på bryggan

Yaya förbereder sig minutiöst. Allt utrustning kollas gånger flera

Tim är först uppe. Här är det en lång smal ek som ska fällas

Man börjar nerifrån, tar en gren i taget och arbetar sig uppåt. Varje gren släpps med omsorg och man kollar fallet noga så att inget fastnar på olämpligt ställe.

Toppen är borta. Nu arbetar man sig neråt ett snäpp i taget. Man sågar nästan igenom stammen varje gång, sen knuffar man av det sista så att hela delen släpper och ramlar ner. Mycket snyggt och kontrollerat.

På tre timmar hade kanske 7 träd fällts, mest ekar, stora och tunga. Ett tufft jobb även för dessa fantastiskt duktiga yrkesmän. Det är lätt att bli imponerad. Uppröjningsarbetet blir massivt, både efter det vi röjt tidigare och nu. Grenar och kvistar har vi släpat till vår nu jättestora gren- och kvisthög. Det fina med den är att först växer den, sen sjunker den ihop och blir platt och så kan vi fylla på den igen. En evighetshög!

Röjning pågår. Vårt mål med dessa trädröjarprojekt är att vi ska få mera ljus och rymd omkring oss. De småländska skogarna är täta. Sen vill vi, framför allt Stefan, gärna ha lite mera solljus på bryggan framåt kvällen. Vi tror att vi med detta har lyckats förbättra läget. Fast här är det svårt att vara optimist. Skogen växer ju hela tiden och får den extra ljus och plats så växer den än mera, eller hur?

Många timmar går åt till uppröjning. Vi röjde även när barn och barnbarn var här, alla hjälptes vi åt!

Selfie framför stor stapel, som ni inte får se så mycket av. Men det gör inget, vi vet att den är stor!

Det var mycket stora tunga ekstockar, som behövde flyttas och staplas. Som tur var fick vi också stapelhjälp av herrarna Jilvero, som kom på besök helgen efter. Vi tackar och bugar för all hjälp, tusen tack, Andreas, Fredrik, Henrik och Jan!

En timme och fem starka killar, då händer det saker!

Kalmartravet, nyhet för somliga

Vi har varit i Kalmar och kollat på trav, mycket intressant. För första gången i mitt liv har jag varit på en travbana. Extra kul var det förstås för att Stefans bror Ulf äger två travhästar, som båda tävlade i var sitt lopp. Målet var att dom skulle vinna men det gjorde dom inte! Dom kom tvåa, helt OK. Vi var klart imponerade av dessa stora, vackra och, trots att det var tävlingsdag, också lugna djur.

Vi fick följa med in "bakom kulisserna" och säga hej till både Pacific Face och Al´s Bobby. Båda hästarna hade rest från Göteborg tidigt på morgonen i en grupptransport med fem hästar, en skötare och deras tränare Lubrano Guiuseppe, alias Seppe.

Pacific Face med tränare Seppe till vänster och Ulf till höger. Seppe var en stor man, ganska tung. Trots detta så var det han som körde Pacific i första loppet. Men oj, han är för tung sa vi! Inte då, sa Ulf, så mycket spelar roll, timing, planering, känsla, koll på dom andra hästarna. Så han är allt bäste kusken!

Stefan gullar med Pacific, som är extrafin med fläta i manen

Nr 3, Pacific Face, blir tvåa i första loppet. Ulf var ganska nöjd ändå.

Förutom Pacific och Bobby fick vi säga hej till en av de andra hästarna i gruppen. Intressant var att detta var en helt annan sort. Lite mörkare i skinnet, lite vildare, verkade mera oberäknelig. Han ville ha uppmärksamhet, himlade med ögonen, sparkade i boxväggen när vi inte brydde oss om honom, sprang runt i sin box och verkade vara klassens absoluta ADHD-häst. Dom andra två var mera klassens ljus, trygga och lugna. Men busen vann inte sitt lopp ändå, trots all denna energi.

Ulf berättade att både Pacific och Bobby hade varit problemhästar innan Seppe fick hand om dom för några år sedan. Han gör ett gott jobb och är en jätteduktig tränare. Men det verkar inte lätt att tjäna pengar genom att delta i travtävlingar. Hade någon av dom vunnit så hade priset varit 20 000 kronor. Andra pris var 10 000 kr, inte så illa men inte så mycket att föda två hästar på och hålla dom med mat och stall.

Vi satsade pengar på både Pacific och Bobby. Men vi var inte speciellt rutinerade. Vi satte på vinnare och nånting som kallas för tvilling dvs de två högst rankade hästarna i loppet. Ingen utdelning! Vi spelade med Ulfs hjälp en V5 rad. Ingen utdelning! Men vi såg en del andra som uppenbarligen hade detta som ett stort intresse och förhoppningsvis alternativ inkomstkälla (eller tvärtom, förlustkälla). Dom satt vid bord fyllda av lappar, noteringar, koncentrationen var total.

Det var en vacker, solig dag men inte jättemycket folk. Vi åt travlunch på restaurangen, isterband och stuvad potatis till Stefans och Ulfs förtjusning. Kul att ha sett en travbana från insidan. Allt såg ut precis som på TV, kunde lika gärna varit Åby travet eller Täby galopp. Tack Ulf, för att vi fick komma dit och mysigt att vi fick hälsa på bakom kulisserna.

Vi blir flera!

Välkomna, mamma Lisa, pappa Ola, Vilda och Mauritz! Å, så mysigt att ni är här! Fina välkomstlappar till alla nära och kära från Viola! Härligt! Och fantastiskt mycket välkommen, Mirre, även utan lapp!

Välkomna!

Och Ola är här, nu måste man ju bada, eller hur? Och plötsligt badas det! Se bara på dom här bilderna, bad hela tiden!

Mauritz dyker, snyggt!

Viggo dyker, minst lika snyggt!

Sen blir det en liten utflykt till Västervik och vips, blir närheten till vattnet ännu större. Paddlingboards eller SUP, Stand Up Paddlingboards - har nu hyrts till allas förnöjelse.

Fantastiskt, dom är uppblåsbara! Och med Olas krafter går det ju lätt att pumpa upp dom.

Vad kul, får vi vara med också?

Härligt, det här går ju riktigt bra. Trevligt, bäst om det inte blåser så mycket förstås

Hmm, inte så tokigt! Riktigt mysigt!

Sen kommer Mauritz föräldrar, Mikael och Kristina och stannar en natt, mycket trevligt. Den ende  som lämnar är Ola, tyvärr har han en vecka kvar jobbet, lycka till med kvartalsrapport och allt!

Hämtning av Mauritz föräldrar med oranga båten, Mauritz kör!

Alla på plats. Mikael och Kristina har kommit, trevligt!

Succé för paddlingboards, alla barn tycker det är kul och bra busverktyg. Alla kan vara med och det är riktigt bra!

Underbara barn och en fantastisk bild

Måndag morgon, lugnet lägger sig över Heslevik. Vi badar, paddlar, pratar, sitter fint i solen,  åker till Blankaholm och köper glass.

Det är förskräckligt kallt!

Tycker jag också säger, gissa vem? Gissa vem som tycker det är varmt?

Mirre gillar mer att sitta i solen

Faktiskt jag också

Och detta är ju mysigt!

Glassmys i Blankaholm, alltid trevligt. Här plockar dessutom alla barnen enormt sura svarta vinbär till en enormt god paj! Bra jobbat alla barn!

En dag blir det Västervik. Lisa behöver köpa gympaskor till alla barnen inför Åreresa om några dagar.

Fort och lätt, tre par skor på så där 30 minuter. Bra jobbat alla fyra! Miriam och jag är imponerade!

Glassmys i Västervik! Tack Miriam för att du tog denna bild. På nåt sätt ser vi lite prydligare ut här än i Blankaholm, eller hur? Vi har kanske snyggat till oss eller kanske är det omgivningarna? Det är bättre utan fleece, tror jag. 

Sen har dagarna gått och det är dags att återvända till civilisationen för somliga. Innan bilresan ska alla rastas och få lite motion.

Miriam i toppform inför promenaden

Resten mår också ganska bra. Dom älskar alltid att gå i skogen!!

Tack käraste familj för att ni finns. Vi är så enormt fantastiskt glada att vi har er, älskar er! Ses snart igen!