En av de bästa sakerna med Sydafrika är att pressen är fri! Ordet är fritt och sanningar kommer fram i ljuset!
Justitieombudsmannen Thuli Madonselas rapport om president Jacob Zumas vänskap och affärer med den mycket rika indiska familjen Gupta är ingen rolig läsning. Här avslöjas att familjen Gupta, med tre bröder i framkant, genom penningtransaktioner har lurat sydafrikanska staten på pengar (6-8 miljarder) likväl som att Jacob Zuma har dragit stor ekonomisk fördel av detta. Guptafamiljen har erbjudit två personer ministerposter i Sydafrikanska regeringen!! Dom har också ställt krav på att vissa personer skulle avsättas om så blev fallet!! Jacob Zumas dagar är onekligen räknade men än håller ANC, det styrande partiet, honom om ryggen. Vi får se vad som händer. Vi kan i alla fall konstatera att Mr Zumas ton har mjuknat väsentligt och han är också mera synlig.
För ett par veckor sedan offentliggjorde finansministern Pravin Gordham budgeten. Häri ingår en stor satsning på högre utbildning, vilket är fantastiskt bra! Det behövs! Åtalet mot finansministern är också nedlagt. Han anklagades för att ha gett en tjänsteman på sitt departement för tidig pension. Detta var förstås helt tokigt och det fanns ingen grund för åtal.
Upploppen på högskolor och Universitet verkar ha upphört och förhoppningsvis återgår alla ungdomar till sina studier. Snart är det dessutom högsommar, sommarlov och semestertider här nere och skolungdomarna är lediga. Fees must fall-rörelsen, där ungdomarna protesterade mot avgifter för högskolestudier, verkar ha uppnått sitt uppnått sitt syfte.
Men nu ska jag berätta lite om skolsystemet här och det vill jag göra genom att berätta om Anthony, 15 år, som är son till vår duktiga och arbetsamma städerska Maria. Anthony är en av fem syskon, nr två i skaran. Vi känner Anthony och har via våra fantastiska svenska optiker här nere, Bettan och Jan, hjälpt honom med glasögon.
Vi har också hjälpt honom komma in på High School i januari i år. Han hade inte sökt i tid och fick därför ingen plats. Men via Imibala kunde vi hjälpa till med en plats i skolan. men så upptäcker vi i oktober när vi kommer ner att betygen är katastrofala. På en skala upp till 7 så har Anthony ett eller streck i varje ämne. Vad har hänt? Mår han dåligt, är han mobbad, skolkar han, gör han inga läxor, hör han inte, ser han inte, kan han inte läsa? Vad är problemet?
Nu vet vi, efter att ha pratat med Anthony själva genom vår granne Jan, som är sydafrikan och lärare, genom att prata med hans klassföreståndare och hans lärare att Anthony kan inte läsa. Anthonys första språk är afrikaans, andra är engelska i skolan. Han har helt enkelt klarat sig igenom 8-9 år i skolan och hans läsförmåga och ordförståelse är katastrofal. För övrigt allt bra med Anthony, han kan se, höra, har kompisar, är inte mobbad, gillar att gå i skolan men gillar inte sina läxor eller sina "homeworks". Vi tror inte att han har dyslexi eller annan problematik men undra på att det inte går att hänga med i skolan eller få betyg om man inte kan förstå vad som står i böckerna eller uppgifterna man får.
Nu vet vi också att "alla" barn blir uppflyttade i klass efter klass även om dom inte uppfyller kraven. En lärare i varje klass och 40 barn. Det kräver att barnen är med och på G... annars blir det pannkaka av alltihop. Nu vet vi också att många barn, de absolut flesta vita och säkert många övriga också går i bra skolor (där det inte är 40 barn i varje klass) men många är som Anthony. Mamma arbetar mycket för att klara försörjningen, pappa är frånvarande, ingen hjälper till med läxor eller kollar hur det går, man får helt enkelt klara sig själv. Är man då inte ambitiös till naturen så går det som det går, man drömmer sig genom livet tills man en dag vaknar upp till tuff verklighet.
Bara nu Anthony vill själv så kan han få hjälp. Steg 1, att lära sig att läsa genom extra stöd i skolan, steg 2, gå med i ett program i skolan som bygger upp självförtroendet och förhoppningsvis väcker en gnista av jäklar anamma i denne unge, också mycket blyge man. Han nästan viskar, talar oändligt lågt men han har så glada mysiga ögon när han blir glad och har världens största leende.
Anthony har tre småsyskon och nu vet deras mamma Maria att hon måste hålla kollen på lite annat sätt. Hon förstår förstås att hennes barn måste kunna läsa och räkna, vad man än ska bli i livet. Det finns hopp och detta var en lååång epistel men ack, så viktig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar