Mera Hunö-liv

Stefan och jag är kvar på Hunö en vecka. Vi går många och långa skogspromenader. Tor-Björn kommer på besök en kväll och berättar att avverkning av skog på Hunö har påbörjats igen. Förra gången var 3-4 år sedan då ett stort område kalhöggs en bit bortanför vårt hus. Plantering av ny skog ska nu ske där.
Tor-Björn berättar att när skog är 150 år gammal så börjar träden att dö. En stor del av skogen på Hunö är 115 år gammal. Den behöver avverkas och ny skog sättas.

Vi är på väg mot Källvikängsområdet. Vacker skog med höga fina furor här.

Stefan räknar årsringarna på en stor nyfälld trädstubbe, var det så mycket som 130?

Skogstraktor i arbete

Två dagars arbete ger massor med timmer. På en minut fäller man ett träd och skalar av grenarna. Det är imponerande.

Här är två av skogshuggarna, som båda kommer från Oskarshamn. Ovanligt fin och välvuxen skog säger dom. På en ö är det inte så vanligt.

Vi går förbi fina Kuggedalsviken

Hjortarna samlas ofta i stora skaror uppe på Hunö gård.

Snart hemma hittar vi denna lastvagn full med fryslagrade granplantor. Tor-Björn berättade att han hade beställt dom största granplantor han kunde hitta. Hjortarna gillar toppskotten och han bara hoppas att plantorna överlever.

Snart hemma, här ligger båten och väntar vid bryggan

Så blev det kalasdags. Kompisarna Lisbeth, Åke och Olle kommer och firar in våren med oss. Vi festar på små fina smörgåsar med löjrom och räkor i solens glans. Skål på er! Sen blir det fisksoppa.

Men vi går en sista promenad innan vi åker hem till Göteborg igen och plötsligt ser vi något vi aldrig sett förut så nära oss på Hunö. Vi är på vägen från gården ner mot Källvikängen och så ser vi en rörelse i skogen.

När vi kommer närmre ser vi först en, sen två och sist tre små rävungar fara omkring och leka, nosa och jaga varandra. Ingen mamma syntes till. Tydligen kände dom ingen vittring av oss eller också uppfattades vi inte som farliga. En av dom kom ganska så nära. Kanske var dom 8-10 veckor gamla, bruna med lite rött i pälsen och en käck liten burrig svans, som stod rakt upp. Roligt att se räv så nära oss.

Två små ungar, nästan osynliga mot alla löv

Ännu en liten räv och denna kom allra närmast utan att notera oss, 8-10 meter bort. Väldigt söt!